Produktivitetskommissionen samlades till sitt andra möte på Entreprenörskapsforum i Stockholm den 20 januari 2016. Vid mötet diskuterades regional produktivitetsutveckling och kommissionens arbete framöver.

Bengt Roström, Nordea, presenterade en preliminär analys av produktivitetsutvecklingen i svenska NUTS-3 regioner samt fallgropar att fundera kring vid analys av regional data.

Pernilla Johansson, Sydsvenska Handelskammaren och sekreterare i Produktivitetskommissionen, presenterade statistik kring produktivitetsutvecklingen i Skåne. Pernilla visade att Skåne uppvisar en svagare utveckling än övriga storstadsområden, men att skillnaderna verkar vara mindre när analysen bygger på data från företagsdatabasen. Hon visade vidare att branschstrukturen delvis kan förklara skillnaden, men en preliminär analys visar att strukturen endast förklarar en liten del.

Martin Andersson presenterade olika forskningsrapporter med temat ”Sverige som kunskapsnation”. Martin lyfte bland annat att storföretagen har en stor omedelbar betydelse för Sveriges industri, mindre betydelse för tjänstebranscherna. Han visade också att många nya snabbväxande företag startas av anställda på etablerade bolag och att dessa spinoff-bolag ofta är verksamma i samma region som det etablerade bolaget.

Avslutningsvis diskuterades kommissionens arbete framöver. Bland annat lyftes att arbetet kommer att presenteras på Real Estate Øresund i februari, Swedish Entrepreneurship Summit i april och i Almedalen i juli.

Handelskammaren har tillsammans med Helsingborg Stad, Kristianstad kommun, Lunds kommun, Malmö Stad och Region Skåne initierat en skånsk produktivitetskommission. Fredagen den 13 november hölls ett kick-off seminarium i Sydsvenska Handelskammarens lokaler.

Produktivitetsutvecklingen i Skåne: en paradox?

Per Tryding, vVD Sydsvenska Handelskammaren, inledde seminariet med att ge en bakgrund till projektet. Skåne tillhör Nordens största region, utbildningsnivån är hög och samtidigt är både inomregional och internationell tillgänglighet hög. Samtidigt har regionens produktivitetsutveckling inte hållit jämna steg med övriga storstadsregioner de senaste decennierna.

– Detta är en paradox och produktivitetskommissionens arbete syftar till att analysera produktivitetsutvecklingen i regionen samt att komma med policyrekommendationer för att stärka den, poängterade Per.

Entreprenörskapsforum är projektets vetenskapliga partner

Johan Eklund, professor och VD Entreprenörskapsforum, presenterade sedan Entreprenörskapsforum som är projektets vetenskapliga partner. Verksamheten kan sammanfattas i tre ledord – forskning, nätverk och debatt. Johan lyfte att Entreprenörskapsforum är en nätverksorganisation för brobyggande mellan teori och praktik inom entreprenörskaps- innovations- och småföretagsområdet – frågor som är tätt sammankopplade med produktivitetsutvecklingen.

– Det är också viktigt med ett regionalt fokus på frågan eftersom regionala och lokala villkor spelar en avgörande roll för entreprenörskap och därmed produktivitet, konstaterade Johan.

I dagarna lanserar Entreprenörskapsforum ett regionalpolitiskt forum som utifrån den senaste forskningen ska peka på ekonomisk-politiska insatser som långsiktigt kan stärka regionernas ställning.

Johan Eklund är ordförande för det expertråd, den så kallade kommissionen, som knyts till projektet. Läs mer om kommissionens medlemmar här.

Viktigt att förstå orsakerna till skillnader i produktivitet

Pernilla Johansson, senior ekonom Sydsvenska Handelskammaren och projektledare, presenterade vad som avses med produktivitet och hur utvecklingen ser ut i Skåne. Pernilla inledde med att konstatera att produktivitet, som är ett mått på hur effektivt resurser används för att producera varor och tjänster, är en avgörande faktor för ekonomisk utveckling och välstånd. Hon poängterade att produktivitetsutvecklingen är orsaken till att vi i Sverige har kunna halvera arbetstiden samtidigt som inkomsterna stigit 30 gånger sedan början av 1990-talet. Att mäta produktivitetsutvecklingen är dock inte helt enkelt.

– Det är viktigt att ta hänsyn till marknadsvärdet av produktionen i kronor, arbetsinsatsen i timmar men också typ av produktion när vi mäter produktivitet. När vi analyserar regional produktivitet har vi dock inte tillgång till antal arbetade timmar och istället mäter vi arbetsproduktiviteten som den samlade produktionen per region (BRP) i relation till antalet sysselsatta, konstaterade Pernilla.

Produktiviteten är med detta mått lägre i Skåne än både Stockholms och Västra Götalands län.

Pernilla poängterade dock att olika regioner har olika förutsättningar och en analys av utvecklingen behöver exempelvis ta hänsyn till branschstrukturen i regionen. Om en region har många verksamheter i branscher som generellt har lägre produktivitet är regionen mindre produktiv på grund av sin struktur snarare än att enskilda företag är mindre produktiva. Det är också viktigt att ta hänsyn till att högre produktivitet inte alltid är bättre. Om exempelvis personer som står långt ifrån arbetsmarknaden börjar arbeta har de sannolikt en lägre produktivitet inledningsvis. Skillnader mellan regioner kan alltså bero på att en region är mer framgångsrik med att få individer som generellt har lägre produktivitet i arbete. Men om skillnaderna beror på svaga drivkrafter, såsom kompetensnivå, innovationskraft och investeringar, kan det behövas insatser på dessa områden för att stärka produktiviteten, avslutade Pernilla.

Presentationen finns att ladda ner här.

Flyktingar, arbetsmarknadsdeltagande och produktivitet

Sameeksha Desai, assistant professor vid Indiana University, presenterade senaste forskningen på det högst aktuella ämnet ”Flyktingar, arbetsmarknadsdeltagande och produktivitet”. Inledningsvis konstaterade Sameeksha att vi vet lite om hur flyktingar blir ekonomiskt aktiva i det nya landet, antingen genom att de deltar på arbetsmarknaden som lönearbetarare eller att de startar företag.

– Denna brist på information är såklart ett problem när Europa lämnar processen bakom sig med att hantera de akuta flyktingsströmmarna och fokuserar på långsiktiga frågor om arbete och inkomster, poängterade Sameeksha.

Vi kan inte anta att de personer som kommer som flyktingar uppvisar samma utbildningsnivå och färdigheter eller är redo för arbetsmarknaden i lika stor utsträckning som arbetskraftsinvandrare. Sameeksha lyfte en studie av Kalena E. Cortes från 2004 som analyserar hur flyktingar och arbetskraftsinvandrare till USA skiljer sig åt i termer av arbete och löneutveckling. Cortes finner att flyktingar i genomsnitt startar på en lägre årlig lönenivå, men att den växer snabbare över tid än för arbetskraftsinvandrare. En viktig faktor som bidrog till detta var att flyktingar i större utsträckning investerade i landspecifikt humankapital, såsom utbildning och språkkunskaper.

Att snabbt validera en nyanländ persons kunskaper är en viktig faktor, menade Sameeksha. Studier visar att kvalifikationer snabbt försämras, så kallad deskilling, och detta är ett problem som framför allt påverkar kvinnor. Ett sätt att understödja en snabbare validering och därmed möjligheten att snabbt bli ekonomiskt aktiv är att redan i mottagningsprocessen identifiera personens kvalifikationer.

– Det är också så att social integration understödjs genom att flyktingar snabbt blir ekonomiskt aktiva i det nya landet, avslutade Sameeksha.

Presentationen finns att ladda ner här.

Det fortsatta arbetet

Seminariet avslutades med en diskussion om det fortsatta arbetet. Utöver att kartlägga och analysera produktivitetsutvecklingen samt formulera policyrekommendationer för att stärka produktiviteten lyfte Per Tryding att projektet också syftar till att bygga nätverk kring produktivitet- och tillväxtfrågor – både regionalt och nationellt. Ett antal seminarium kommer därför att arrangeras under arbetets gång och projektet slutsatser ska presenteras i olika externa forum. En slutrapport från projektet beräknas vara klar i augusti 2016. Arbetet kan under tiden följas på www.produktivitetskommissionen.se, avslutade Per.