I dag släpper Produktivitetskommissionen Sydost den största och mest djuplodande analys som någonsin genomförts av näringslivet i Sydost. Analysen undersöker näringslivets tillväxt och produktivitet i Sydostlänen; Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Analysen visar på att det finns utmaningar i länen, men även möjligheter.

Tillväxt kommer ifrån två källor. Antingen arbetar fler människor, eller så utförs samma arbete effektivare. Rapporten har identifierat tre områden där produktiviteten och tillväxten i Sydost kan stärkas: infrastruktur, kompetensförsörjning och omvandling.

Infrastruktur
I Sydost är arbetsmarknadsregionerna små och det har i princip inte skett någon förstoring de senaste decennierna. Samtidigt koncentreras den ekonomiska aktiviteten i regionerna till centralorterna. För att förbättra förutsättningarna i regionen och dra nytta av den helhet som finns behöver tillgängligheten förbättras mellan arbetsmarknadsregionerna i Sydost, exempelvis genom förbättrade pendlingsmöjligheter.
– Sydost visar på en stor potential för arbetsmarknadsförstoring. Stora regioner lockar till sig både högutbildad arbetskraft och mer kunskapsintensiva verksamheter. En ökad tillgänglighet, arbetsmarknadsförstoring och lärosätena har stor betydelse för att stärka kompetensen i regionen, säger Anders Borgehed, Regionchef Policy Sydost på Sydsvenska Handelskammaren.

Kompetensförsörjning
I Sydost finns det två lärosäten för högre utbildning; Linnéuniversitet och Blekinge tekniska högskola. Lärosätena spelar stor roll för företagens kompetensförsörjning på lokal nivå. Knappt hälften av de som rekryteras med specialiserad eftergymnasial utbildning kommer från lärosätet i det egna länet, medan drygt hälften är inflyttare.

Omvandling
Samtliga lokala arbetsmarknadsregioner i Sydost har en större andel sysselsatta i tillverkningsindustrin än genomsnittet för Sverige. Industrin och näringslivet som helhet står inför ett stort omvandlingstryck. Både ökad globalisering och digitalisering ställer krav på nya lösningar och ny kompetens. Kompetensomställning av personal och livslångt lärande är därför av stor betydelse. Yrkeshögskoleutbildningar kan med anledning av detta spela en stor roll för den regionala omställningen.
– Automatisering och internationalisering kan stärkas genom samverkan mellan bolag i regionen. Techtank är ett exempel på hur bolag kan samverka kring kompetensutveckling, innovation och internationalisering. Science Parks är också viktiga aktörer för ökad omvandling och innovation i näringslivet. Genom ökade möjligheter att samverka och specialisera sig på olika områden kan innovationsstrukturen i Sydost stärkas, säger Anders.

Rapporten hittar du här

Sydost-turnén fortsätter. Efter presentationer på både Blekingedagen och Regionsdagen i Kalmar län, har Produktivitetskommissionen i dag presenterat sin analys på Regiondagarna i Kronoberg. Presentationen hölls av Robin Rickardsson från Region Kronoberg som har varit en del av Produktivitetskommissionens arbetsgrupp.
Till Regiondagarna publicerades även en debattartikel i Smålandsposten där Kronobergs utmaningar och möjligheter diskuterades. Debattartikeln kan ni läsa här.

Idag samlas näringsliv, politiker och tjänstepersoner på Regiondagen i Kalmar län för att diskutera regionens utveckling. Vår chefekonom Pernilla Johansson är på plats och diskuterar bland annat hur regionens utveckling ska analyseras och vilka förutsättningar för tillväxt finns idag.
Till Regiondagen publicerade Produktivitetskommissionen en debattartikel i Barometern där mer information Kalmar läns utmaningar och möjligheter lyfts upp.

Produktivitetskommissionen Sydost publicerade idag en debattartikel i Blekinge Läns Tidning om Blekinges arbetsmarknad. I artikeln diskuterades bland annat hur det har gått för Blekinge sedan finanskrisen 2008 och vilka utmaningar länet står inför.

Exempelvis är Blekinge uppdelat i två separata arbetsmarknadsregioner, vilket innebär att de lokala arbetsmarknaderna är små. Lösningen är att se bortom länsgränserna och utöka samverkan med Kronobergs och Kalmar län. En ökad samverkan ger ett ökat utbud av kompetens, såväl befintlig som framtida från högskolor och universitet. Det gör regionen mer attraktiv att flytta till, men även att få kompetens och företag att stanna kvar. Näringslivet erbjuds likaså ett större utbyte av information och samarbeten.

Läs hela debattartikeln här

Igår bjöd Region Blekinge in till Blekingedagen i Olofström. Över 200 personer samlades för att diskutera och lyssna till Blekinges utmaningar och framtida utveckling. På plats var Handelskammarens chefekonom Pernilla Johansson och presenterade Produktivitetskommissionen Sydosts arbete. För den som är nyfiken på vad dagen handlade om, finns det att läsa om i Sydöstran.

Foto: Gunnel Persson, Sydöstran

Något förenklat kommer den ekonomiska tillväxten antingen från att fler arbetar (sysselsättning) eller från att vi arbetar smartare, mer effektivt (produktivitet). En analys av näringslivets tillväxt i en region behöver därför ta hänsyn till både sysselsättning och produktivitet.

Diagrammet nedan visar näringslivets tillväxt uppdelat på produktivitet och sysselsättning för samtliga län i Sverige 2001–2015. Det är tydligt att det är stora skillnader i tillväxten mellan olika regioner, men också att drivkrafterna bakom tillväxten varierar i olika delar av Sverige.

Blekinge och Kronoberg haft en hög produktivitetstillväxt under perioden, medan sysselsättningen har utvecklats svagare än för Sverige som helhet. I båda länen drivs alltså näringslivets tillväxt av att företagen blir mer produktiva. Kalmar däremot har haft en låg tillväxt i termer av både sysselsättning och produktivitet.

Det finns all anledning att gräva djupare bakom siffrorna och analysera bland annat hur de lokala arbetsmarknadsregionerna ser ut i regionen, hur förutsättningarna för framtida tillväxt ser ut och hur samspelet ser ut mellan de högproduktiva företagen och den lokala tjänstesektorn.

Källa: SCB Regionalräkenskaper och Handelskammaren